keyboard_arrow_left Tillbaka

Kräftskiva i partytält på kvällen

En kräftskiva, kräftkalas eller kräftfest, är en traditionell svensk fest i samband med kräftfiskesäsongen under sensommaren och hösten. Kräftskivor förekommer även i Finland, främst bland landets finlandssvenska befolkning. I Norge börjar också kräftfiskesäsongen i augusti, och där kallas kräftskiva 'krepselag'. Ordet kräftskiva förekom första gången i Sverige i Dagens Nyheter 1931. Ordet 'skiva' tros ha sammanhäng med 'bordsskiva', alltså att man själv hämtar mat och dryck direkt från bordet, och inte får den serverat. Tidigare var det i Sverige reglerat i lag vilka tider på året kräftan var lovlig att fiska. Kräftpremiären inföll den första onsdagen i augusti. Lagen avskaffades 1994 och man kan numera köpa frysta, importerade kräftor året om, men vissa håller fortfarande på traditionen att inte äta kräftor före kräftpremiären. Det importeras ca 2 500 ton kräftor till Sverige varje år. Huvudexportörer är Turkiet, Spanien och Kina, där Kina dominerar per 2011. Kräftor är de arter av sötvattenslevande kräftdjur i gruppen storkräftor och ordningen tiofotade kräftdjur som hör till familjerna Astacidae, Cambaridae och Parastacidae. De tre familjerna hör till två överfamiljer, Astacidae och Cambaridae som förekommer på norra halvklotet hör till överfamiljen Astacoidea, och Parastacidae som förekommer på södra halvklotet hör till överfamiljen Parastacoidea. Kräftor hör tillsammans med humrar och krabbor till de största kräftdjuren. Bland kräftorna finns flera arter som fiskas eller odlas av människan som föda, som till exempel flodkräfta, signalkräfta och röd sumpkräfta. Kräftor har utnyttjats som föda av människan under lång tid. Från Europa finns skriftliga källor i form av kokboksrecept som visar att kräftor fångades och åts under medeltiden. (Fotograf: Björn Kristersson)
Fotograf: Björn Kristersson
Byline: Björn Kristersson/Azote
Bildreferens: bkb_0062_7099
Datum: 2013-08-24
Max filstorlek: 5012x3393 px (≈ 42x29 cm / 300 dpi)